Historien om oss

Vi lever i ständig förändring, fenomen blommar upp och försvinner. En del saker består år efter år – en av dem är Kyrkans Familjerådgivning. Den har kämpat troget och envist vidare, 2024 firades dess aktningsvärda 80 år. Mycket vatten har runnit i ån under de åren. I tidningen Jeppis 22.6.1983 fanns annonsen ”Varför vänta tills problemen blir ännu större? Tag kontakt ren idag!” Undertecknat Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri.

Startskottet för kyrkans familjerådgivningsarbete blev en liten annons i Aamulehti i Tammerfors år 1944, där pastor Matti Joensuu bjöd in par som gick i skilsmässotankar till samtal innan de fattar beslutet att separera. Efter krigstiden steg nämligen andelen skilsmässor tredubbelt i jämförelse med tiden före kriget. Männen som återvände från kriget bar på obearbetade traumatiska upplevelser, och möttes av starka självständiga kvinnor, som skött barn och hemmanet under männens frånvaro. Det var bäddat för konflikter i parrelationer och familjer, alkohol och våld blev en del av vardagen i hemmen.

Verksamheten växte till sig under åren och blev en del av den evangelisk-lutherska kyrkans själavårdsarbete. Familjerådgivningen har levt med i samhällets utveckling, vilket också förklarar att den fortfarande är efterfrågad och uppskattad. Kyrkans familjerådgivning har haft betydande roll i utvecklandet av det samhälleliga sociala arbetet, den har bidragit till familjeterapins utveckling och utformning av medling i familjefrågor. Från själavårdande samtal har arbetet utvecklats alltmer till regelrätta terapisamtal. Personalen har gedigen grundutbildning på högskolenivå och familjerådgivarna genomgår en obligatorisk mångårig familjeterapeutisk skolning inom ramen för sin tjänst. Många är därutöver psykoterapeuter, har traumaterapeutisk utbildning, nyfamiljsrådgivarutbildning och utbildning i medling. Stöd i bearbetning av sorg i livets kriser är också en efterfrågad tjänst. I skrivande stund har vi 37 familjerådgivningar runtomkring i landet och i dem arbetar 180 familjerådgivare. Rådgivningsarbetet utförs på finska, svenska och engelska, ibland även med hjälp av tolk.

Majoriteten av de klienter/kunder som använder sig av familjerådgivningens tjänster är under 40 år. Andelen män och andelen över 69-åringar har ökat under åren. Läget inom äldrevården har gjort att allt fler anhörigvårdare söker stöd i att orka med den omöjliga ekvationen: eget yrkesarbete, familj, barnbarn och föräldrar att ta hand om. Hjälpen idag

handlar även om att stödja par i skilsmässoprocesser. Ibland är separation den bästa lösningen. Många som lever i nyfamiljer söker stöd både i form av medling i vårdnadsfrågor, och även i förebyggande syfte. En nyfamilj är ett komplext familjesystem med många rörliga delar och alldeles egna särfrågor.

Hemligheten bakom Familjerådgivningens långa liv ligger i att den levt med tiden. Sakkunniga har varit uppmärksamma på samhällets utveckling och de utmaningar det inneburit för parrelationer och familjer. Det har funnits och finns en dialog med fältet; de som arbetar som familjerådgivare och de som planerar utbildningar inom kyrkan. Man har sett till att personalen fått den fortbildning de frågat efter och behövt. Personalens välmående har man även varit mån om genom att bl.a. erbjuda obligatorisk arbetshandledning och genom att utarbeta allmänna rekommendationer vad gäller ramar för arbetsmängden (ex.klienter/dag). Arbetshandledning är även en tjänst som erbjuds utåt av familjerådgivare med den utbildningen.

Ur den insamlade landsomfattande kundresponsen framgår att klienter/kunder som besökt kyrkans familjerådgivningar har varit mycket nöjda med den professionella servicen de fått, år 2023 var medeltalet 4,7 på en skala 1-5. Man upplevde att samtalen rörde sig kring det som var viktigt för besökarna, att de blev hörda och förstådda. Därutöver erbjuder kyrkan tjänsten kostnadsfritt. I sin ledare skriver Anna Sourander 18.4.2025 ”Samhällsansvaret är något som kyrkan bär frivilligt och självklart. Det är unikt i sin omfattning.” Så sant. Vi på familjerådgivningen vet att familjen hör till samhällets grundstenar och familjerådgivningen i Jakobstadsregionen har alltid varit öppen och intresserad av att utveckla samarbetet med andra aktörer för att stödja familjer i regionen. Nämnas bör att församlingarna i nejden ökade sina andelar så, att de betalar helt familjerådgivningens verksamhet efter att Österbottens välfärdsområde drog sig ur.

På familjerådgivningen tror vi att människan har en förmåga att mogna och växa. Vi vet att livet är ofullkomligt men för det mesta kan vi lära oss att hantera både smärtan och otillräckligheten så att livet blir meningsfullt. Det finns hopp. Varje människa har inom sig de resurser hon behöver för att kunna bära ansvar för sina relationer. Det finns kärlek.

Birgitta Strandberg-Rasmus

Familjerådgivare/VET Familjterapeut/Psykoterapeut

ÖT 11/2025

Vilken service erbjuder ni på familjerådgivningen? är en fråga som vi mötts av ett flertal gånger under den senaste tiden. Nu är det viktigt att den informationen når förutom allmänheten, även beslutsfattarna. På Familjerådgivningen i Jakobstadsnejden (Storgatan 14 C) jobbar vi exakt med den målgruppen som Marina Kinnunen säger att välfärdsområdet skall satsa på ”…förebyggande verksamhet, närservice samt service för barn, unga och familjer” (ÖT 29.10.23). Av efterfrågan på våra tjänster att bedöma har vi ett rykte bland folket som heter duga. Marknadsföringen har under åren skött sig själv. I den kö, som vi hela tiden har, prioriterar vi barnfamiljer.

Att stödja föräldrarna/de vuxna i en familj är en förebyggande åtgärd, om något. Parrelationen är barnets hem. Om/när föräldrarna tappar kontakten, det gemensamma språket och förståelsen för varandra, blir atmosfären i hemmet negativ. Det blir tungt att andas. Vem lider? Alla, inte minst barnen. En förälder som inte orkar med sig själv kan inte förväntas orka med barnen.

Kommunikationsproblem är ”tulosyy nr 1” hos oss. Man har slutat prata, låst in sig i föreställningsvärlden om vad och hur den andra tänker och tycker. Samtal har blivit debatter och tanken om att man vill den andra väl är som bortblåst. Småningom försvinner också den fysiska närheten och all lust till sex dör, sakta men säkert. På familjerådgivningen sätter vi oss ner, och tillsammans med paret utforskar vad som finns där bakom problemet, och huruvida det hos båda parter finns vilja, ork och motivation att hitta lösningar och vända skutan. Vad är möjligt?

Inte sällan hittas många yttre faktorer som belastar relationen och familjen. Dagens samhälle med dess fart och fläng, där man försöker leva upp till verkliga och antagna förväntningar, är inte lätt att orientera sig i. Vi på familjerådgivningen har ett systemiskt tänk, där vi ser på familjen som en del av en mkt större helhet. Familjen lever och verkar i ett sammanhang där man både påverkar och påverkas. Alla kommer med sin egen ryggsäck in i en parrelation. Ibland bär vi på generationers ok som blir synliga i familjesystemet. Det är av vikt att kartlägga nätverket, d.v.s. hur stödet kring kärnfamiljen ser ut. Mor- och farföräldrar, syskon och vänner behövs som avlastning. Ibland finns de, andra gånger inte.

Även de gånger man samtalar enskilt med den ena föräldern, stöder man samtidigt parrelationen, och därmed hela familjen. En förändring i en kugge kan förändra hela maskineriet. Efter en separation behövs också stöd i att bearbeta alla de känslor som det innebär. Det behövs, för att i

vardagen orka bära ansvaret som ensamförälder och komma vidare i livet, som faktiskt är värt att leva! Nyfamiljer är en växande kundgrupp hos oss, med alldeles egna utmaningar.

Medling efter separation hör också till våra arbetsuppgifter. Barnens tid är nu, därför är det viktigt att så fort som möjligt hitta en gemensam lösning på vårdnaden. Det handlar om trygghet, förutsägbarhet, och om att barnet skall få behålla en så hel världsbild som möjligt. Vuxna, som efter separationen visar varandra respekt och kan kommunicera på ett vuxet sätt i frågor som gäller barnen, är en modell att ta efter. Barnen skall inte belastas med att agera medlare.

Stöd i sorger och kriser är en viktig bit i arbetet på familjerådgivningen. Och sorgen är ett mycket vidare begrepp än vad vi först kommer att tänka på. När ens partner dör mitt i livet, när ens barn dör innan det fötts, eller kort därefter, när någon i familjen drabbas av en allvarlig sjukdom, när ens barn hamnar i missbrukarcirklar, olyckor, arbetsplatsmobbning, arbetslöshet bara för att nämna några.. Stöd behövs, och det stöd man då kan ge föräldern/föräldrarna hjälper dem att i sin tur orka stödja barnen, och svara på deras behov.

Arbetshandledning erbjuder vi också. Och då är vi på den ”metanivån” där vi skall stödja föräldern i att orientera sig i arbetslivet, så att det finns krafter kvar att sköta om sig själv och de som man bor och lever med. Arbetet får inte ta allt, som L Westerlund skriver att ”det som behövs är tid att umgås, lyhördhet och närhet i det som är vår vardag” (ÖT 20.10.23).

Som slutkläm, vi på Familjerådgivningen är riktigt i tiden, fortfarande. Verksamheten startade på 40-talet, när en kyrkans man såg det behov av familjeterapi som följde efterkrigstiden. Det var då, och fortfarande är, i både reparerande och förebyggande syfte, med barns och ungas välmående i tankarna. Vår verksamhet finansieras fr.o.m. 1.1.2025 helt av Evangelisk-lutherska församlingar i området.

Birgitta Strandberg-Rasmus

Familjeterapeut, psykoterapeut, arbetshanledare

ÖT 11/23